lillaq

Jag är en Täljebo i exil sedan några år och tycker som dom flesta att Stockholm är en vacker stad. Vatten, kullersten, parker och snitsiga partystråk allt på en ganska liten yta. Man väljer stadsdel efter vad man har lust med. Själv bor jag på söder och det är där jag mest befinner mig. Området kring Zinken och närheten till pendeltåget.

Jag var härom kvällen på "besök" i Vasastan. Rörstarandsgatan och skulle äta på en restaurang i krokarna. Då slår det mig hur breda gatorna är i Vasastan. Mycket bredare än på Söder. Breda trottoarer, stora korsningar med fik som har gott om plats både för bord och gående. Jag tänker då på andra stadsdelar som Östermalm. Där är gatorna långa. Som Vallhallavägen, Karlavägen. Oändliga som man bara åker buss eller bil på.

   

När mina tankar får flyga en liten stund så tänker jag på att gatans bredd och längd, hela känslan av gatan även speglar människorna som bott/bor där.
På Söder har vi det lite trångt och krokigt. Det är ganska kuperat med backe upp och backe ner. I Vasastan är det gott om plats på trottoarerna. Mycket folk som är i rörelse mellan husen. På Östermalm så tar man droska och sitter när man går.

Denna tanke räckte att fundera på hela vägen från Karlbergs station till Filadelfiakyrkan. Sushin var sen helt ok.
(Inte lika bra som hos "arga tanten" på Torekällgatan i Södertälje.)