lillaq

Hm...
Jag känner mig lite arg. Det kan ju vara sådär att man kommer in i ett stim av dåliga omständigheter, eller händelser som inte blir som planerat eller nåt som man helt enkelt int räknar med.

Vissa saker går inte att göra nåt åt, men man är ändå ansvarig på nåt sätt.
Jag har några surdegar som inte släpper taget om min hjärna. Detta gör mig lite lite sur.

Utåt sett så är jag glad och possitiv, som vanligt bör tilläggas men det finns en gnagande jävla känsla av missnöje, misstänksamhet över alltihopa.

Folk ringer och surar, jag peppar. Folk lovar och jag tror. Folk förväntar sig och jag lyckas inte riktigt.

Det blir surt.

Bara det faktum att jag inte lycka få denna sura text vänsterställd gör mig jävligt arg, egentligen.

Ska det vara så?

Åsså fryser jag om fötterna med.

Fan!