Startångest
Jag har just nu en total startångest över denna blogg. Inga idéer eller ens uppslag på vad jag kan tänkas tycka. Jag tycker inget just nu verkar det som. Jag upplever inget heller. Inte som jag kommer ihåg i alla fall. Inget värt att rapportera.
På västfronten intet nytt. (bra bok f.ö.)
Allt kan bero på att jag jobbat hårt det senaste månaderna och tömt huvet på tankar? Eller trängt undan alla andra tankar till förmån för jobbtankarna, vem vet.
Jag fick en kajak i födelsedagspresent, snart har jag kanske tid att paddla lite i Stockholms vatten för att komma ner på någon bra nivå av flöde i huvet.
Vem vet, vem vet.
Kommentarer
Postat av: lisa
Nej ibland är det svårt... Du kan väl berätta om din 40-årskris om du har nån? Min svåger som bara är 35 har redan en. Kris. Sprang och köpte motorcykel. Kajak? Känns inte så krisigt...
Saknar dig och cillan
Postat av: lillaq
Njä, jag har ingen 40 årskris vad jag vet. Jag har liksom tillräkligt med att göra så det hinner jag inte med ;)
Kajak är mer en gammal dröm som jag har haft länge. Att stilla flyta fram på vattnet.
Trackback
