lillaq

Jag kommer ihåg den första freestylen som kom på 80-talet. Det var mer som en liten bandspelare. Vissa hade små högtalare så man kunde höra utan lurar. Min dåvarande svensklärare i Blombackaskolan var en ganska stram man och ville hemskt gärna att vi satt still och var tysta så att han fick prata ostört. Han fick riktiga vredesutbrott emellanåt men när en av oss gav honom en walkman så blev han tyst. Han stirrade rakt fram en lång stund och lyssnade intensivt för att plötsligt skrika "Man hör ju allt!". Så var den lektionen räddad.

Nu i Ipodens tidevarv så har var och varannan "ploppar" i öronen och sin favoritmusik med sig på vägen.
Jag har vid flera tillfällen kommit hem samtidigt med någon granne och vid det obligatoriska stoppet vid hissen så åker plopparna ut och tysta leken börjar nu, varje gång.

Det verkar vara en oskriven lag att man inte ska ha musik i hissen. Jag är lite rädd att jag eventuellt kan uppfattas som snorkig eller helt enkelt missa nåt väsentligt, därför stänger jag av musiken när jag har sällskap i hissen.
Att ha musik på på ex. bussen, vänthallen, caféet är inget problem utan regeln verkar gälla endast i hissar.
Det kanske har nåt med det personliga reviret att göra? I en hiss står vi för nära för att stänga ute varanndra. Vi kapitulerar helt enkelt.

Hmmm... hissen, den ultimata mötesplatsen för personliga samtal...

Jag får prova i nån annans hiss nästa gång.