konsumentideal

Köper en telefon

Får vatten i telefon

Köper en ny telefon

Handlar en bluetooth

Lägger bort den i en affär

Handlar en ny bluetooth

Tappar bort telefonen

Satan!


Krångelstan

 

Jag är född och uppvuxen i kringelstan eller som några kallar den tokstan med det riktiga namnet Södertälje.
Tälje är en stad med mycket folk ca 86.000 st invånare fast med en ganska liten stadskärna. Centrum består i stort sätt av ett stort torg, en kyrka, en gånggata, en bussgata, en tågstation samt några mindre öppna ytor. Resten är bostäder, kontor och fabriker.
Centumkärnan har sedan sextiotalet då det revs och byggdes upp enligt gängse standard för den tiden, varit ständigt föremål för förändring i oloka former. Sedan ett par år har ett varuhuskomplex innehållande all sköns affärer, kallat Kringlan varit under ombyggnad.

Jag och mina vänner har döpt om den till Krånglan, eftersom man inte vet från dag till dag vilka affärer som ligger var. Dom som byggt om, eller snarare planerat ombyggnaden är uppenbarligen inte från sta. Dom har heller inte gjort efterforskningar om den samma heller. För symbolen för Södertälje tillika symbolen för varuhuset är en stor kringla. En kringla som har formen som en trekant med toppen upp. Nu har dessa vandaler vänt på kringlan?!! Det ser ut som ett hjärta!

Vilken ignorant person gör detta? Det är fult! Tänk om vi skulle vända upp och ner på våra svenska kronor? Stadshuset skulle se ut som en ledsen hund. Faktum är att jag försökt mejla folk för att få ett svar på detta men inte fått det ännu. Nä, detta skall inte gå obemärkt förbi. Rör inte min kringla!

(jag lugnar mig snart ;)

Näst näst näst bäst...

image197

När jag gick i skolan så fanns det bara två typer av skolor. Dels den kommunala skolan som alla såg ungefär likadana ut. Dels  fanns det privatskolor. Det var företrädelsevis språkskolor eller internat men anor. Dom visste man ju inget om, bara att det kostade otroligt mycket pengar att gå där. 

Nu är läget ett annat. Förutom de gamla formen på skola finns nu en uppsjö av friskolor. Den politiska inriktningen har utjämnat hela skolväsentet till en marknadsanpassad affärsidé med kunskap som vara och elever som valuta. Ju fler elever en skola har desto mer pengar och bättre ekonomi i företaget. Med bättre undervisning förhoppningsvis, fast det kan vi ju inte kolla. Svårt att mäta.

På bilden är det en banderoll på en skola i Abrahamsberg i västra Stockholm. Dom blev tydligen fyra i någon kunskapsmätning. Bravo! Fjärdeplats är säkert bra med tanke på att hela Sverige deltog kanske, jag vet inte. Men detta är så det ser ut. Skolorna måste basunera ut minsta lilla sak för att "sälja" sig, hela tiden.
En fjärdeplats?

Alla skolor har någon form av produktbeskrivning som innebär att dom exempelvis satsar speciellt på estetiska ämnen eller ett mediaprogram för det är "inne". Oftast (enligt min ringa erfarenhet i frågan) så bör man fråga sig hur dessa satsningar görs. Är det special lärare i ämnena? Finns det ändamålsenliga lokaler så som drama/musikrum? Finns det en vision eller mer långsiktig planering utöver den ordinarie verksamheten? Ofta är det satsningar på papperet med en eventuell beredskap för ett ökat behov av resurser.Det är falsk marknadsföring tycker jag.

Ett system som det nuvarande gagnar det verkligen skolan? Det gagnar väl mer skolornas styrelser?

Nya snälla SL

image196

Idag har jag åkt mycket kollektivt. Jag tog bussen till tunnelbanan,
tunnelbanan till ett möte sen tillbaka för att fortsätta med
pendeltåget. Det funkade bra. Det är ett jätte bra sätt att resa på.
resorna tar sådär lagom lång tid för att hinna ta upp datorn och
jobba en liten stund, eller skriva blogginlägg ;)


När jag kom till pendeltågets biljettspärr så står det
två kontrollanter och säger "- välkommna, det är bara att passera".
Wow, vilket bemötande! Lampan lyste grönt och det var bara att traska förbi.
När tåget sen startar är det första som hörs en röst som säger
"-Biljettkontroll!" Några ansikten i vagnen stelnar till.

Jag hade giltigt färdbevis så jag var lugn men om jag inte hade haft
månadskort så hade jag absolut inte gått fram till luckan och pyntat
dom nästan 70 spänn det kostar at åka till Tälje. Det var nog inte bara
jag som fått intrycket att det var bara att kliva på utan biljett
på centralen. Va fan, dom stog ju där och log! Dom sa ju välkommna,
det är bara att kliva på! Nänä, den gubben gick inte.


Det var några stackare som blev 800 spänn fattigare och här kommer
det lite roliga. Numer när man ertappas med att snålåka så får man
helt stilla en lapp som man själv fyller i. Pennan får man låna.
Kontrollanten drar sig undan och hämtar sen den ifyllda lappen.
Smidigt och tyst! Vilken grej! Inget förhör om varför man inte har
biljett eller vart man kom ifrån. Man slapp basunera ut sitt namn och
personnr till de flinande medpassagerarna närmast.

Jag som "åkt dit" ett antal gånger förr vet hur pinsamt det
är (detta är nu länge sedan).

SL måste gått nån kurs i smidighet och psykologi.
Eller var det ett nytt vapen mot smitarna i bästa nazistil, ge lite
för att sen ta tillbaka allt och lite till?
Jag menar, nästa gång man ser en leende kontrollant som
säger "Kliv på" så nog fan betalar jag först.


Tja, jag orkar inte chansa längre utan försöker att ha biljett överallt.
Det är lugnast så.


MSN ???

Har MSN dött? Trenderna inom IT är ju reptilsnabb och det är ju inte helt lätt att hänga med. Jag har sällan varit speciellt aktiv med trender särskilt länge.

Jag loggade in på mitt gamla MSN konto för en tid sedan. Tänkte att kanske man kan chatta med nån gammal polare, som förr. Helt dött. Det har inte varit nån aktivitet alls den senaste veckan. Jag tycker att chattande i den form som MSN är funkade ganska bra. Man kan jobba samtidigt som man kan föra ett samtal med nån man känner.

Sitter alla fast i facebookträsket eller har folk stängt av datorn helt kanske?

Tja, det blev inget cybersnack idag heller. Kanske lika skönt det

Bra eller obra?

image194

Jag har några gånger sett stjärnorna på slottet. Ett program där de medverkande är något bedagade artister kanske. Programidéen är enkel. Varje person får ansvara för en dag där aktiviteter och meny planeras på ett personligt sätt. Meningen är att man ska få en unik och privat bild av deltagarna tror jag.

Jag vet inte vad jag ska tycka om detta program.

Å ena sidan så är det lite skoj att se dessa personer som sig själva (i den mån det går med en kamera i nyllet) i situationer där dom trivs nämligen att snacka om sig själva. Visst är det lite intressant att höra deras egna ord om de löpsedlar dom varit föremål för. Nog är det kul att se "stjärnor" som dom människor dom är.

Å andra sidan känns hela programmet lite tragiskt. Dom blottar sig på ett sätt som dom kanske inte vill egentligen känns det som. Hade det inte varit vin, sprit, grogg till varje mål mat så hade det kanske inte blivit så mycket sanningar sagt. Vi får veta om Härenstams otrohet, Arjas desperata försök att komma med i allsång på Skansen. Saker vi inte behöver veta som publik kan jag tycka.

Nu har sista programmet varit och jag undrar om dom tycker att det är ok fortfarande. Om SVT varit rättvisa vid klippbordet. Behövde verkligen Peter Stormare vara med? Kommer Arja få sjunga på Skansen? Kan Härenstam förlika sig med sin skuld till Anita?

Tja, vi får nog aldrig vet svaren på dessa tunga frågor. Vi behöver inte det heller.

Snart igång igen

Att totalt gå upp i en uppgift är både kul och tröttande. Allt man gör kretsar kring en enda sak. Tillfredställande för en "projektmänniska" som jag. Det är ju däremot tröttande för omgivningen. Familj och vänner som inte ser röken av en. Jag har knappt svarat i telefon. Nu kommer arbete bli lite lugnare vilket är skönt såklart.

Nu är det payback på den sociala sidan. Rensa bland post och mejl.
Förhoppningsvis så syns jag lite oftare här i fortsättningen.
Men nu ska jag sova...

Jobb jobb jobb

image192

Nu har jag knappt tid att sitta vid datorn alls. Än mindre tänka på annat än att lära mig texter, sånger och sånt som direkt rör den föreställning jag jobbar med nu. Så är det ju i frilanslivet, antingen inget eller helt hysteriskt mycket.
Premiär fredagen den 18:e sen kan jag nog börja blogga igen.
Ni får roa er med att läsa gamla inlägg och om jag bloggar så är det mer en bonus ;)

Nu ska jag spela ukke för övrigt.

Ett minne blott

image191

ja, då var det snack om väder igen! I hela fyra dagar var det snö. I morse var allt helt borta och regnet öste ner. Sååå trist! Min yngsta son tycker att det är mycket snö när det är lite rimfrost på morgonen.

Kommer vi någonsin få uppleva riktiga vintrar i mälardalen mer? Vi snackar om växthus effekt och miljöförstörng. Någon sa att detta är den varmaste vintern på 100 år eller så. Men vad gjorde att det var så varmt för hundra år sen då? Det kan ju inte varit växthuseffekten, eller?

Jag vill att det kommer mer snö så jag kan pröva mina skidor som jag hittade i soprummet. Två par klassiska träskidor med stavar och allt i topp skick. Lite liljeholmens valla på det sen bär det iväg.

Kanske...

Vintern är här

Igår var det söndag och jag hade en ledig dag. Första på länge (förutom tre dagar i jul). Det blev lite slöande hemma men sen ville min yngsta son ut och åka pulka. Det brukar vara roligt.

På med vinterstassen, släpa iväg med två pulkor och med raska steg bar det av till backen. Vi åkte några rundor. Sonen har blivit bättre på att åka märkte jag. kastar sig orädd ner för backen och vill helst åka själv.

I backen finns det även två andra sällskap. Ett killgäng i 12-14 års åldern samt ett tjejgäng kanske nått år äldre. Killarna åkte lite lojt men satt tillslut och kramade en massa snöbollar.

Tjejerna åkte av liv och lust. Snackade mycket under tiden om skolstart, killar och hur julen varit.
Då får killarna den smarta ideén att dom ska "anfalla" tjejerna. När killarna drog sig mot tjejerna så tystnade dom bara och när snöbollarna började vina kring öronen så gick dom. Dom tog sina pulkor och åkpåsar och bara gick. Inte ett ord, varken till killarna eller mellan sig. Dom bemödade sig inte ens med en blick på killarna när nån av dom fick en snöboll på jackan.

Vilket misslyckande för killarna. Det blev inget krig. Inga reaktioner ens, vilket var syftet såklart. Killarna lyckades inte ens träffa speciellt bra.

Och detta fortsätter hela livet? Killar som vill ha uppmärksamhet. Får det genom att avbryta tjejer. Sen startar killarna krig? Nja, kanske lite väl enkel psykologi men jag tycker mig känna igen känslan även i vuxenlivet.
Jag är ju ingen genusforskare så jag lämnar denna betraktelse som den är.

Tjejerna lomade iväg och nån kille följde efter en bit men inget mer hände. Nästa gång kanske dom hinner prata till punkt. ;)


Vad hände 2007?

Ytterligare ett år har passerat. Ibland är det roligt att summera ibland är det mest dpprimerande. Jag vet inte vilket det blir denna gång. Jag gör ett försök att summera 2007.
Betygsskalan 1-5 där 1 är uselt och 5 topp.

Jobbmässigt: Ett varierat år. Man kan säga att det inleds med ett högt tempo klingar av i mars-april för att sen ta fart igen på försommaren. Juli- augusti lungt igen sen har det varit ett väldigt race från sep fram tills nu. 2007 bjöd inte på några stora överraskningar egentligen. Man fick lite engagemang man inte sökte samtidigt så fick man inte några man sökte så det mesta jämnar ut sig detta år kändes det som.
Betyg 3

Hemmet: Vi har gjort vissa roliga ytrenoveringar i hemmet vilket ju alltid är uppfriskande. Sommarstället har även det fått sig en översyn vilket var både kul och närande. Vi har under 2007 skaffat diskmaskin, hottat upp kyl och frys samt bytt tvättmaskin. Nyare, bättre och snyggare. Samt mer miljövönligare. Alltid nåt.
Betyg 4

Nära och kära: Självklart så känns det alltid som man umgås för lite med barnen och sambon. Under 2007 har sambon bytt jobb vilket inneburit att hon och jag gått "förbi" varanndra i ganska hög utsträckning och våra tider har mer liknat ett femtonspel än familjeplanering. Vi tror båda att det ska bli bättre 2008.
Betyg 2

Hälsan: Jag har inte varit nämnvärt sjuk alls detta år. Trött och disträ men det räknas nog mer som nomaltillstånd ;) På det stora hela så har hela familjen varit frisk, under hösten i alla fall. Mina tidigare åkommor som avhuggen tummsena, ledbandsbräck och axelvärk verkar vara på bättringsvägen. Tyvärr så har min ambition att träna regelbundet inte gått så bra under hösten. Jag hade en bra rutin i våras men... till våren kanske. Suck.
Betyg 4

Nåväl, hur ska man då verka för att faktiskt få ett bättre 2008?
Jag ska försöka leva som jag lär. Att faktiskt göra dom saker jag säger att jag ska göra. Helt enkelt bara.

Ta hand om min kropp. Gå, springa, simma, cykla mer än att åka bil.
Umgås mer med min familj. Utan krav på att hitta på avancerade saker. Bara vara. Inte så lätt alltid.

Tja, vi får se vad 2008 bär med sig.


Forum?

Ja, jag har inte bloggat så frekvent just nu men det har sina orsaker som julfirande. Däremot så förs det existentiella kommentarer i gamla inlägg.
God fortsättning.

http://lillaq.blogg.se/2007/december/nytt-jobb.html

Nu är det jul igen...

Nu är klockan 01.45 och jag ska gå och sova. Jag har slagit in nästan alla klappar och provsmakat sillsalladen. Tyvärr så har min näsa börjat rinna och jag kommer troligen bli förkyld. Hur trist som helst.
Jag har inte varit sjuk sen i våras tror jag så kommer det nu!  Jaja, ingen feber eller annan åkomma ännu i allafall.

God jul på er alla så ses vi efter helgerna igen.

image190

Nästa julkort

image189

I år har jag skickat 10 julkort med snigelposten. Jag är av den åsikten att ska man skicka några julkort så är det med Posten det bör göras. Att spamma folk med e-postjulkort är slött.
Varje år blir det lite slumpvis vilka som får. Det blir liksom dom som poppar upp i huvet. Närmaste familj och kompisar.

Det känns skönt när man fått iväg dom. Julfriden närmar sig och man har skänkt en vän en tanke i juletid. Plötsligt så dimper det ner julkort från folk man inte umgås med direkt. Eller personer man bara ser sporadiskt. Jag känner en liten skamsen känsla och tänker att jag får då "lägga till" ytterligare en person på min lista till nästa år.

Vi skickar en tanke och får andra tankar som vi sen kanske bör återgälda med en tanke som den säkert inte räknar med och så håller det på. Blir nån sur om jag inte skickar julkort nästa år? Minns jag överhuvud taget vilka jag skickade till förra året? Kommer dom ihåg att dom fick av mig?

För några är detta kanske viktigt, men inte för mig egentligen. Det är ju tanken som räknas och kortet är ju bara en affärsidé.

Nytt jobb?

image188

Det finns ju så mycket tester och trams på nätet som man kan sysselsätta sig med när man tröttnat på allt annat man gör. Jag gjorde ett test som handlade om att bli officer. Testet liknade det man gör på mönstringen fast i en mycket liten skala. Lite logik, lite abstrakt tänkande, simultankapacitet och hur man löser en uppgift under press m.m.
Jag gjorde lumpen på dåvarande Kustjägarskolan  i Vaxholm (nu Sjöstridsskolan på Berga). Jag var en av de "ofrivilliga" allmänjägarna som pga min utmärkta fysik, blev uttagna till tjänst med Sveriges sk. "elitstyrka". Det var ett hårt år med många slitiga stunder men som dom sa, "ni kommer att minnas detta med glädje när ni blivit gubbar!"
Jo, kanske det. Sjunga nationalsången på kalfjället iklädd endast tunn skjorta i snöoväder. Jättekul?

Nu blev jag lite nyfiken på om jag höll måttet som ev. officer. Jo, jag låg över genomsnittet på testet och peekade i två ämnen, pappslöjd och koncentration. Kul i krig ;)

Eftersom jag arbetar med pedagogik och ofta leder grupper har jag genom åren funderat mycket kring ledarskap. Vad är ett bra ledarskap? För en regissör är det en helt annan sak än en major, fast man vill ha samma resultat. En väl sammansatt ensamble som agerar självständigt efter en färdig mall och löser ev. problem på bästa sätt.

Ja, jag kanske skickar in en ansökan ;)

Dyra sekunder...

image186

Jag fick i min brevlåda igår en liten tidsskrift som alla boende i min bostadsrättsförening får emellanåt. Där informeras, utlyses, tipsas det om olika saker som rör boendet i föreningen.
En liten kul notis rör hissåkandet. Till saken hör att det är höga hus det handlar om och alla hissar har nyligen genomgått en omfattande mordernisering med tillhörande barnsjukdomar som ex. stopp, långsamma hissdörrar m.m.

Notisen tipsade om att man kunde få dörrarna att gå igen något snabbare om man tryckte på knappen man skulle till två ggr. Allt för att spara en liten liten tidsrymd, citat "- vad man nu skulle kunna tänkas använda den till?"

Jag var ju tvungen att kolla detta.

Om man bara går in i hissen och trycker på knappen en gång så tar det 9.3 sec innan hissen startar från det att dörren gått igen (vi har två dörrar en yttre och en innre).
Om jag däremot trycker som aviserat två gånger på knappen tog det bara 5.5 sec.

Låt oss för enkelhetens skull avrunda mellanskillnaden till 4 sec

Dagligen passerar jag ca 6-8 ggr för olika ärenden per dag.
Vi håller oss till den lägre siffran dvs 6.
6 x 4=24 sec
24 x 5 =120 sec  (vanlig arbetsvecka dvs 5 dagar)
120 x 4=480 sec/månad
480 x 10=4800 sec/år (räknar bort resor och semester 2 mån)

Detta blir 80 minuter per år

4800 x 4= 19200 sec på 4 år som vi bott här, knappt visserligen men ändå.

Det blir 5. 3 timmar

Pga arbetsmarknadens skiftande lönesättning så får ni själva räkna ut er timpeng i sammanhanget.

Det har tagit mig 9 minuter att skriva denna blogg och det kommer ta mig 540 sec dvs ca 1½ månad att tjäna in dom i hissen.

Fast idag har jag tvättstugan!! Tjohooo!!! upp och ner

Människa och gata

Jag är en Täljebo i exil sedan några år och tycker som dom flesta att Stockholm är en vacker stad. Vatten, kullersten, parker och snitsiga partystråk allt på en ganska liten yta. Man väljer stadsdel efter vad man har lust med. Själv bor jag på söder och det är där jag mest befinner mig. Området kring Zinken och närheten till pendeltåget.

Jag var härom kvällen på "besök" i Vasastan. Rörstarandsgatan och skulle äta på en restaurang i krokarna. Då slår det mig hur breda gatorna är i Vasastan. Mycket bredare än på Söder. Breda trottoarer, stora korsningar med fik som har gott om plats både för bord och gående. Jag tänker då på andra stadsdelar som Östermalm. Där är gatorna långa. Som Vallhallavägen, Karlavägen. Oändliga som man bara åker buss eller bil på.

   

När mina tankar får flyga en liten stund så tänker jag på att gatans bredd och längd, hela känslan av gatan även speglar människorna som bott/bor där.
På Söder har vi det lite trångt och krokigt. Det är ganska kuperat med backe upp och backe ner. I Vasastan är det gott om plats på trottoarerna. Mycket folk som är i rörelse mellan husen. På Östermalm så tar man droska och sitter när man går.

Denna tanke räckte att fundera på hela vägen från Karlbergs station till Filadelfiakyrkan. Sushin var sen helt ok.
(Inte lika bra som hos "arga tanten" på Torekällgatan i Södertälje.)

1:a julklappen

Då har jag faktiskt handlat första klappen för i år då. Bara typ tjugo klappar kvar. Jag gillar att ge klappar. Det behöver inte vara en flatscreen eller en ny Ipod utan kan vara vantar för 49 spänn. Tanken att ge varandra saker eller annat för att glädja, är bra. Vi skulle nog försöka göra det fler ggr under året.

Det som är svårt är att ge rätt. Ska man ge en klapp som är ett behov hos den som får klappen? Är julklappen ett bra tillfälle att förändra saker och ting?
Eller ska man ge saker som man är säker på funkar. Liknande parfym eller en musiksmak som är garanterat uppskattad?

Själv är jag sällan modig i dom fallen. Vill gärna vara säker. Mitt mål brukar vara en bra klapp till alla sen roliga eller gulliga klappar som bonus.

Den nyss inköpta är kategori "bonusklapp", tyvärr på sett och vis.

Vi får väl se om jag lyckas i år.

Det viktigaste är att träffa famuljen och att sillsalladen är god och mycket!

Miljö, en dålig affär?

image187

Ett hett ämne just nu och en tid tillbaka är miljöbilen. Kanske mest i stockholm då det råder biltullar där. Vilken bil skall finnas på den "friande" listan? Vad är en miljöbil? Vilken miljöbil är mest miljövänlig? Hur i hela friden ska vi räkna ut det på ett rättvist sätt? 
Några räknar förbrukningen andra på hur den tillverkas, då med olika resultat. Ingen har ännu räknat på "vilka" som tillverkar men det kommer säkert. En arbetare i Kina kanske är mer miljövänlig än en arbetare i Tyskland? Vad vet jag. Det går säkert att få till det på nåt sätt.

I SvD igår sa Carl Cedersköld att " om den stora tillväxten av miljöbilar fortsätter i samma takt så måste även miljöbilar betala trängselskatt". !!!
Jag har väntat sedan starten på denna pantade åsikt. Hr Cedersköld har helt missat målet med både miljöbil och hela trängselfrågan. Det har ju inte ett skit med ekonomi att göra! Det är en MILJÖFRÅGA! Skattelättnaden var ju ett verktyg för politikerna att uppmuntra miljöbilsköp! Det är väl jättebra att fler köper milöbilar... var det inte syftet?

Själv har jag en Toyota Prius. En hybridbil som drivs av både bensin och el.
Ingen bilskatt ännu på några år.
Gratis boendeparkering i Stockholm
Gratis korttidsparkering i Södertälje
Ingen trängselskatt (ännu)
0,5 L milen landsväg (ännu billigare i stan)

En snubbe kommenterade min bil när jag köpte däck av honom (dubbfria) " - Den där drar ju lika mycke som en liten ford och den får inte kallas miljöbil."
Ja, när motorn är igång ja. Att sen motorn kan vara helt avslagen längre stunder trots att jag kör, det finns inte med i statistiken.
Motorn är helt avstängd när jag sitter i köer, kör långsamt, står i trafiklysen osv osv. Jag kan om jag tar det lungt köra flera kilometer i stan utan att motorn är på alls. Är inte det miljövänligt så säg.

Min nästa bil blir helt klart en liknande bil, helst med ännu bättre eldrift. Det handlar inte om pengar utan om vår miljö!

Synd att Cedersköld är en idiot, han som verkligen kan påverka.

När blev snabbt långsamt?

image181

För ca en vecka sedan var jag på det nya polismuseet med mina barn. Ett litet men naggande gott museeum. Vem har inte beundrat och kanske till och med önskat att bli polis och kanske fånga en skurk. Stå och vifta med batongen och vagga fram längs gatorna med en myndig min.

På den nedre våningen fanns tre fordon av äldre modell. Den ni ser ovan var det som triggade min fantasi. Jag har aldrig sett en Porsche i svart och vitt förut. Den användes främst när polisen skulle fram snabbt.
När man tittar på den idag så känns det mer som en glidarbil. En bil man skulle ta fram på söndan. Dra en runda ner till centralen för att sen "burna" ut på landsvägen i 150 knyck!

När blev den långsam egentligen. Klart att våra gränser bryter ny mark hela tiden men när tog känslan av fart slut i denna kaross? Den har ju lite "bulliga" former och en bulle är ju inte särskilt snabb.

Tiden, trender och värderingar gör såklart att vi uppfattar den annorlunda idag än för 30 år sen.
Det var hur som helst kul att se den. Som museeifantast kan jag rekomendera polismuseet.
Som grannar har du Etnologiska, tekniska och sjöhistoriska. Avsluta sen med en fika i Kaknästornet så har du en heldag kirrad.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0