lillaq

Ja, då blev det som väntat. Vi fick däng av Ryssland i fotbolls EM. Det blir väl ett jävla rabalder till ingen nytta. När ska Sverige inse att vi inte är en fotbollsnation som inte platsar i högsta ligan?

Vi får nog nöja oss med att lira mot Korea, Azerbadjan och andra lag av den kalibern...eller nåt ;)

Nu kan ju folk få fira midsommar i lugn och ro.

Det är sommar i Sverige. Det är EM i fotboll europa. Just nu kretsar det mesta vi snackar om (i min inskränkta verklighet) Zlatans knä och vädret vi vill ha eller inte.

Tabloiden och media i övrigt liknar mer en barometer där vi får rapporter varje timma om hur Zlatans knä mår.
Att det en vecka innan Midsommar snackas mer om ett knä en hur vädret skall bli indikerar fotbollens betydelse för folksjälen i detta land.

Själv är jag som bekant ganska ointresserad.
Jag gjorde en spådom över Sveriges chanser. Vi får stryck på håret av Spanien och blir utklassade av Ryssland.
Jag hade rätt vad gäller Spanienmatchen så vi får väl se hur det går mot Ryssland.

Tills dess så får vi se om temperaturen kryper över 10 grader här och om regnet kanske stillar sig en aning. Vi kan inte  göra nåt åt varken det ena eller andra i alla fall.

Visst är det skönt med variation! Jag är en stark förespråkare  för variation. Det verkligen får fart på kreativitet och tvingar oss att bryta mönster vi har. Det gäller väl även de ofrivilliga variationer vi drabbas av.

Förra veckan var det högsommar, varmt, brännande sol. 30 grader.
Denna vecka, i bästa fall 9 grader, vinade vind och regn varannan timme.

Vad tillför detta min kreativitet?

Jag tejpade min regnrock ex. Det var ju bra.
Jag har börjat dricka te istället för kaffe, fantastiskt!
Jag får nytta av mina inköppta vattentäta "trä"skor.
Regn som faller är vackert när man ser det på håll med solljus från sidan.

Hm... jag skall nog kunna hitta fler bra saker ;)

Nu är sommaren här! Varmt, härligt och vistelse i norrland.

Jag har under ett flertal år arbetat en månad uppe i Östersund/Frösön med en föreställning. Så även i år.
Jag kommer att vara ute i stort sätt hela dygnen, oavsätt väder. Väldigt skönt.

Följdaktligen kommer min bloggfrekvens att minska en del. Jag tror att vi överlever ;)

Men... surfa gärna in då och då. Lite smått om stort kommer det bli.
Föreställningen har premiär 3 juli

www.arnljot.se

En helt igenom begriplig bild

jag läser i dagens SvD att dom goda tiderna är förbi. Nu väntas lågkonjungtur och sämre tider.

Wow,. vi har alltså haft det bra? Vi har tydligen varit på toppen och vänt!
Är det så det känns? att ha det bäst?

Alltid när jag läser prognoser, rekomendationer om mitt liv och ekonomi så känner jag alltid att det inte gäller mig.
"Nu får barnfamiljerna det bättre" (om man inte bor i bostadsrätt inne i stan"
"Nu får husägarna det bättre" (om huset är taxerat till flermiljonbelopp)
osv.
Sånt gäller aldrig mig.

I min plånbok blir det aldrig varken mer eller mindre. Det kommar bara an på hur man för tillfället löser det hela.
Privatlån eller besparing är väl det vanligaste i mitt fall.
En 100 spänn mindre i statlig skatt äts upp av en påläggsavgift på fackavgiften osv.

Frågan blir då, vad är goda tider? Om det är goda tider vi haft nu så inte kommer dom mig tillhanda direkt. Jag är ju inget matematiskt orakel direkt och ser väl inte helheten kanske.

För mig är goda tider när nån annan får kirra biffen ;)

Att vistas på Grönan i Stockholm kräver mycket av en människa. Stor som liten.
Vi var tvugna att välja en helg även detta år. Det är ju annars den klart sämsta dagen man kan välja. Lördag, vackert väder=packat  med folk. Väntat och vi hade stålsatt oss inför detta.

Jag skall försöka att inte bara klaga men gör det till att börja med.

Ett åkband kostar oavsätt ålder 280:-
Då kan mina två yngsta barn inte utnyttja allt. Den yngsta får klara sig med hälften av attraktionerna kanske. Pissdåligt policy tycker jag. Bara inträde, åkband går lös på 1200:- för oss. Jaja, man kan ju åka hur mycket man vill???

Nja, nu är det ju så långa köer till allt (till och med kärlekstunneln) så man hinner med kanske 3 attraktioner i timmen.
Om ledningen på Gröna lund kunde anställa några fler till på varje attraktion så skulle kötiden halveras. Nu går oftast en stackars ensam "förare" som hela tiden måste lämna spakarna för att kolla säkerheten. Omständigt! Snålt!

Sen är  det ju så jäkla trångt. Dels ligger byggnaderna vägg i vägg. Sen ringlar köerna både till attraktionerna och matställen ut i området så man kommer inte fram alls. Farligt. Hur många kan man klämma in på Grönan egentligen?

Sen kan man inte köpa dricka på petflaska innom området heller. Jag hittade inget i alla fall. Det känns väl närigt. Tanken är väl att man ska köpa en dricka på mugg och vara tvungen att sörpla i sig direkt.

Ojoj, lång lista ;)

Mina förbättringsförslag:

Återinför barnåkband som är längdbaserat.
Skippa det asdyra inträdet. 70 spänn för att vuxna ska få vistas på omr. Hutlöst!

Nu det kontroversiella förslaget: Ha en maxgräns för antalet personer på området.  (låter genomförbart;)

Nästa år blir det garanterat inte Grönan.

Sen måste jag ju tillägga att det var lite kul. Att se ungarna skrika av skratt är ju nästan värt pengarna.

Jag överlevde ett besök på Grönan en lördag med vackert väder.
Längre rapport kommer ikväll när jag vilat.

I morgon bär det av till Gröna Lund. Varje år i slutet av maj eller första veckan i juni åker vi en bunt människor med våra barn till denna hysteriska plats. Eftersom jag är borta en stor del av sommaren på distansjobb så har det blivit tradition att blidka barnen med denna resa tidigt.

Man kan ju tycka att en lördag i början av säsongen, när det dessutom spås att vara superväder är ett ganska dåligt tillfälle. Ja det är ju riktigt. Helt uselt tillfälle är det. Vi brukar vara där när dom öppnar och gå hem när ungarna vill det. Det brukar bli när dom stänger.

Det är bara en sak att göra. Rusta sig. Rusta sig med allt tålamod man kan uppbringa. Betänk att man man eller mindre frivilligt kommer att möta:
Puckon
Stressade föräldrar
Snoriga barn
Skrikiga barn
hyperaktiva barn
Trötta karusellförare
Köer
Köer
Köer

För att undvika ett allt för stort hål i plånboken så lagas det matsäck hemma. Förmodligen pannkakor med sylt, godis folkis, kaffe, saft och frukt. Det trista är att man numer har svårt att hitta någonstans att förtära detta. Grönan har ganska framgångsrikt eliminerat de platser man förut kunde sitta på utan att behöva köpa nåt att äta.

Jag kommer att  vara otroligt uppmärksam på minsta lilla tendens till gnäll och stå beredd med dryck, mat, socker, allt för att hålla humöret på topp.

Visst jag tycker att det ska bli lite kul. Åka vilda musen och så. Njä, behållningen är självklart att se barnen ivriga och glada. Att ge dom det man själv väldigt sällan fick. Bestämma över en hel dag.

Hoppas jag överlever.

Svt 24 nu...

Sharon Stone snackar om karma, fred och jordbävning i samma föreläsning?

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!

En grå massa rinner ner för trappan. Vad är deras förväntningar?

Jag sitter och jobbar hemma med mina vanliga sysslor, mejl, ringa, skriva, tänka osv.
Under tiden har jag ofta tv:n på som sällskap. Ofta svt 24 som på dagarna kör en del bra föreläsningar och annat.

Idag är det Irak konferensen i Sverige. Världsledare av rang besöker hufvudstaden, närmare bestämt Upplans Väsby?? Jaja.

Alla ledare mal på om sin syn på detta globala problem. Vad säger dom egentligen? När alla talare har sagt det som måste sägas så som "Tack för att Sverige engagerar sig, tack för att vi arrangerar denna konferens osv" så återstår inte mycket tid till att verkligen framföra nåt tycker jag.

Självklarheter som -att kriget är tråkigt -att alla borde ta större ansvar och att inbördes krig måste undvikas -att demokrati är viktigt, ramlar fram ur rutan. Om... om någon kritiserar nåt så görs det med subtila antydningar i väl avvägda formuleringar.

När fan ska nån säga nåt på riktigt?
När dom väl har chansen, varför tar dom inte den då och kräver svar eller slår näven i bordet.
Att man måste göra saker är ju för faan inget att ha en konferans om.
HUR ska vi göra, NÄR ska det ske, borde vara viktigare att snacka om.

Som vanligt passar ledare på att göra valtal i dessa sammanhang.
Jag väntar fortfarande på nån med lite råg i ryggen och visioner i huvet.

Utan att vilja det så upplever man en massa saker hela tiden. Jag hade bara ögonen öppna. Tittade, lyssnade.
Vad sägs om förutom rådjur, måsar, påfågel så såg jag bara några meter ifrån mig dessa fina djur:

  

Vi fick ingen fisk så det blev pasta till middag.

Vilken underbart händelselös helg ;)

Ska vila över helgen. Tänker inte uppleva nåt. Inte tänka några tankar heller för den delen.

Vi får se hur det går. Vi ses efter helgen!

Vad trött jag blir på SL!

Jag åker ibland tunnelbana och använder oftast rabattremsa, om jag inte fått låna nåt månadskort av nån vänlig själ.
Idag var jag påväg till arbete och har lite brått. Slänger fram min remsa som är halvt använd till spärrvakten. Men blir stoppad! Remsan gäller inte längre! Den har gått ut för en månad sedan.

Hur är det möjligt? Jag trodde att remsor gällde tills dom tog slut. Jag köpte denna remsa i Mars kanske och nu gäller den inte längre. Jag måste således gå till pressbyrån och köpa en ny remsa för 180:- som jag kan åka 8 resor på som mest.

Det är ju tur jag har bil. Jag har fan inte råd att åka kollektivt. Tycker inte att det är direkt prisvärt att åka några kilometer för detta pris.
Jag fattar att folk plankar, även om jag själv inte tycker det är rätt sätt att protestera på.

Jag fällde några ytterst sura kommentarer till de stackars expediterna (båda kvinnor i unga år) men kännde mig inte bättre för det. Jag blev bara surare. Så jag fantiserade en liten stund om hur det hade varit om en av expediterna hade varit en person jag kände. Hur skulle jag hantera det.
Jag spelade upp situationen i huvet några gånger och såg mig själv utifrån.

Jag såg löjlig ut som sur. Då blev jag gladare.

Suck...

Min nya remsa gäller till 2010. Hoppas jag hinner åka upp den i alla fall.

Jag har ikväll bytt däck på min bil. Till sommardäck då. Lite sent men det blev gjort i alla fall. Jag förvarar mina däck i källaren som många andra. Nån kanske tycker att jag borde ge mina däck ett bättre liv genom att förvara dom på däckförvaring för typ 1000:-/år. Knappast. Källarn duger bra.

När jag lastat in efter fullbordat uppdrag så strosar jag runt lite i källarens korridorer.
Jag studerar allt som folk har i sina förråd.

En del förråd är rena sopstationen andra är ordnade med tysk noggrannhet.
Ibland stötte jag på ett förråd som ingen varit i på åratal. Gammla grejer, tjockt lager av damm. Ej saknade saker.
När man väl studerar allt som finns så flyttas jag tillbaka en massa år i tiden. Folks liv ligger bokstavligen i boxar travade på varanndra.

Det man mest har i sina förråd (enligt min korta forskning i ämnet) är:
Resväskor, ihopvikta flyttkartonger, stolar, klädpåsar, tillbehör till lägenheten, säsongsrellaterade saker som pulkor, cyklar, skolböcker och gamla papper i pärmar. m.m.

En del har stora tjocka lås på dörren vilket jag inte riktigt fattar. Det stödjer ju tesen att "lås är till för de ärliga" eftersom man vid ett inbrott bara skulle kuna slita lite löst i hönsnätet för att komma in. Andra förråd har små värdelösa lås, mest för att dörren inte ska gå upp av sig själv tror jag.

Nåt lite intressant jag lade märke till var att det i flera förråd stod dockhus. Dockhus i olika storlek och modell. Några gamla andra nya. Jag inbillar mig att vi inte gärna gör oss av med våra hus, i vilken form de än är. Det finns så mycket som binder oss till den typen av leksaker.

Vårt förråd hörde till dom mest välfyllda. Jag har gjort lite konstruktioner så vi kan stapla på höjden och vi har ett jävligt högt förråd. Det krävs en smärre akrobat för att nå allt.

Efter ett tag tog jag tag i verkligheten och stapplade uppför trapporna ur glömskans skrymslen för att fortsätta livet i realtid.

Lite deckare i Brittisk tappning
Lite sprit i Skotsk tappning

Vilken härlig lördagkväll ;)

Riktigt såhär såg inte jag ut ;)

Jag ska om typ två veckor vara med på ett seminarie eller så om (korta ordalag) sätt att använda TV- spel på äldreboende, som träning.

Jag som själv inte har ett PS fick således låna ett rosa fint litet med tillhörande spel.
Jag satte igång maskinen tillsammans med min yngsta son och vi sprang på stället, viftade hejdlöst med armarna, hoppade och boxade tills jag var helt slut.

Vilken grej. Jag kände mig lite larvig. Jag blev svettig, vilket ju är meningen. Speciellt för de gamlingar som ska använda detta.

Jag hade lite svårt att ibland fatta vad som var kul egentligen. Jag tror att jag hade en tidig utgåva på själva spelet men det var ok. Kul idé f.ö. Att få gamlingar som ändå sitter framför TV:n intresserade för detta.

Projektet är provat under hösten och är väldigt populärt tydligen. Som någon pensionär sa, "-Nu kan jag äntligen spela tennis igen". Då sittandes i en stol framför tv:n men bättre det än att inte lyfta på armarna alls den veckan.

Personligen skulle jag nog satsa på ett Wii. men vad vet jag om detta? Hoppas kunna mer om några veckor.

Södra stranden med utsikt över "Jungrfun"
Lickershamn - detta paradis på jorden.

Jag snackade med min mor på telefon igår. Stora delar av min släkt är bördig från Gotland och på äldre dar så flyttade dom tillbaka till denna vackra kalkö.

Jag har under hela min uppväxt varit på Gotland oerhört mycket. Sommar som vinter. Alla lov, många många helger samt att kontakten via släkten gjort att jag ser mig som nästan Gotlänning, åtminstånde i själen.

I vuxen ålder har besöken till ön tunnat ut betydligt. I bästa fall 2 ggr om året. Det känns faktiskt riktigt tråkigt.
När jag i går snackade med morsan så surfade jag sen runt lite på nätet och tittade på Gotlandsbilder. Jag fick en längtan dit såklart. Det känns nästan som en hemlängtan. Det där man känner när man varit på långsemester.

Konstigt kan jag tycka.

Det var ju länge sedan jag var där egentligen.
Det var ju under dom viktigaste åren. Barndomen och ungdomen då man formas till den man sen blir.
Vi har i min övriga familj, d.v.s föräldrar och syskon, släpp på den gemensamma familjebasen då alla numer flyttat från stan där vi är uppväxta. Då blir det kanske extra tydligt.

Hur som helst kommer Gotland alltid att vara hemma. Det har jag bestämt mig för. Just nu är det längre hem bara.


Hamnen - bad, bus och kram har det varit där.

Jag har så många tankar i mitt huvud just nu. Det mesta jobbrellaterat. Verkligen kul tankar. Många idéer, många praktiska saker att reda ut, mångadetaljer att hålla ordning på. Det är roligt. Ju mer det är desto större blir kreativiteten, i mitt fall.

Tills en viss gräns...

Jag kan tänka mig att gränsen är nådd. Jag märker att när jag ibland sitter och pratar med folk, dom som orkar prata med mig nu, far iväg i tanke experiment eller till och med funderar på alternativa idéer till det vi samtalar om under samtalet... Hänger ni med.

Jag pratar om ett sätt att marknadsföra ett visst arrangemang och under samtalet så har jag börjat på avvecklingen av detsamma. Start och stopptider, vem tar skräpet och hur gör vi nästa gång m.m.

Undrar om det är bra eller dåligt? Bör utvecklingen och idéskapandet ha sin gilla gång? Måste man även i tanken krypa innan man går? Jag vet inte. Jag måste försöka fokusera på dom idéer och projekt jag nu har i skallen och se till att allt är "på rull" innan jag går vidare.
Det blir veckans mål.

Annars var helgen bra. Nästa helg... då jäklar ;)

Ojoj... där kom sommaren i 200 knyck!

Jag hann inte ens ta av mig kläderna. Nu sitter jag här i linne och har just druckit kaffe. Väntar på älsta sonen för att försöka åka och paddla eller nåt.

Det ska cyklas på gården med den yngsta

Jag hörde att på måndag kommer kylan igen så...
Bästa att passa på.

En nordbos ständiga dåliga samvete, att inte vara ute och aktiv när solen skiner gör sig påmind.